fredag 5 mars 2010

Tjugo.

Nu tänkte jag faktiskt skriva lite allmän fakta. Om mitt team och mina dagar. Kommer även slänga in ett par rader om hur allt känns.. Läs om ni vill.

Mitt team består utav 2 tunisier (Joe och Dali), 2 turker (Farrhat och Gino), 3 svenskar (jag, Alexandra och Sarah) och 1 ryss (Darja). Snart kommer det komma hit en tjej från Tanzania och en kille ifrån Tyskland också. Och det är vi som kommer stå för underhållningen i sommar. Showerna vi kommer göra blir: Moulin Rouge, Michael Jackson och Alladin.

En typisk dag:
08.45 - klockan ringer
09.15 - servicebussen hämtar oss
09.30 - frukost med tyska gäster
10.15 - aktiviteter/fitness/kostym
12.30 - lunch med tyska gäster
13.00 - dansträning
15.00 - aktiviteter/fitness/kostym
17.15 - hemgång
18.45 - servicebussen hämtar oss
19.00 - entré och välkomnar gäster in i matsalen
19.30 - middag med tyska gäster
20.30 - minidisco för barn
21.00 - show
22.00 - mingel med tyska gäster
23.00 - dansträning
00.45 - servicebussen kör hem oss.

och såhär håller det på varje dag. tufft? jovisst, men samtidigt väldigt roligt. Det känns så konstigt att vara här. Jag trivs men samtidigt saknar jag "hemma" VÄLDIGT mycket. Får dippar ibland och blir helt ledsen, men oftast går dom över. Det beror nog mycket på trötthet också. Jag har inte alls van att sova såhär lite. När jag tänker på att åka hem, tro mig den tanken har kommit ett antal gånger, så är det galet svårt att stanna kvar! Men samtidigt vet jag att jag inte hade haft något att göra när jag väl kom hem. Och alla mina fina vänner kommer finnas kvar när jag väl bestämmer mig för att åka härifrån. Det handlar bara om att stå ut med detta stressiga schemat i 2 månader, sedan blir allt mycket lugnare. Farao var jag längtar till det. Men först, 26 danser på 1 månad. Lycka till till oss :). Förövrigt vill jag skicka m ä n g d e r av kärlek till er där hemma och era fina ord. Ni hjälper mig hur mycket som helst! Dags för mig att lära mig lyssna på musik igen, utan att få konstiga känslor i magen och tänka på er. Ni är bäst! ♥

2 kommentarer:

  1. Hej R :) Tänkte försöka "cheera" dig upp lite :)Förstår att det är förbannat jättejobbigt i början, det är det verkligen... Jag var helt slut efter en veckas tid och blev sjuk på min första lediga dag, antagligen för att man äntligen fick kopplat av lite och då kom allt.
    MEN .... :)(hehe det kommer ett men....)

    Man vänjer sig till dem hårda arbetstiderna, vi gick t.o.m ut efter tillslut, det tar lite tid. Men all träning ger endorfiner och energi skulle ja tro tillsamans med solen.. :D ... När man lär känna teamet ordentligt kan man verkligen finna vänner för livet. När man arbetar under så hård press lär man också känna varandra väldigt väl måste jag säga.

    Skit i att dem är Tyska, hehe ;) Jag brukade mest nicka och le, hoppas de kommer folk från andra delar av världen också ;) Dessutom, man lär sig lite goda fraser ganska snabbt.

    Se det som ett äventyr, Det är helt vildt att man lever så... och man frågar sig själv nån gång, varför i hela världen åkte jag hit !? Men det är en fantastisk erfarenhet... Vissa dagar är det förjävligt... Men många många fler dagar fylls med underbara saker och känslor.

    Jag tror också att när du kommer in i att lära ut aktiviteterna till gästerna, yoga, vattengympa eller vad det nu kan tänkas vara, ser man det inte som ett "jobb" på samma sätt, för de e skitkul. Du kommer säkert möta en hel massa otroliga människor, och känna dig riktigt uppskattad för det du gör. Det är en helt ny kultur och ett nytt land, passa på att uppleva det så mycket du bara kan.

    Hehe Ooh så blev de en roman. Men lycka till! Man klarar mer än man tror, och det kommer gå superbra för dig tror jag ! :)

    Kram Sandra

    SvaraRadera